Sandra

Oj oaj aj! jag har så himla mycket att göra nu! Slutspurt de luxe! det är förberedelser inför min 3måns flytt till islands, planering inför bodöresan, projektskrivande och plugg inför viltbiologitentan. Och fort går det! Idag for min kära snutt Verner i förväg till Islandet för att starta upp vårt monopol. Det är inte ens tre veckor tills jag joinar henne! Men innan dess ska som sagt mirakel utföras på hemmaplan.

Nu håller jag(nördsandra) och mina nördvänner på med ett litet forskningsprojekt där dessa frågeställningar skall besvaras:

1. Hur kommer variationen i födotillgång påverka storleken och relativ svans-/kroppslängd hos grodyngel, Rana temporaria? 2. Hur kommer den födoreglerade variationen, vad gäller storlek och morfologi, påverka grodynglens flyktacceleration vid ett simulerat angrepp?
 
För att svara på detta måste vi alltså tillbringa all vår dyrbara tid med att analysera bilder och videos på VARJE av våra 100 små yngel. Dålig tid det här tar då? Det är dock hög mysfaktor när man tillbringar dagarna med att fiska upp grodyngel ur burkar med en sked i umu:s mörka forskarlokaler. Här får ni en fin bild på exemplar nummer 82, även känd som the beast som väger HELA 0,592g och är helt outstanding störst av dem alla!

Det simulerade pretatorangreppet :P



Mina inlägg är helt vetenskapligt intressekopplade till mina sysselsättningar. ju roligare saker jag gör....ju roligare inlägg.....

Jag och Anneli

Jag hittade min kära häst-Carro i vimlet till min stora lycka

Kristin min kära sambo och hennes kompis Henrik
Annakarin (från OVIKEN) jag och Katta

Man kom in gratis om man hade mustach i kön. snyggmicke provar sin.

Det kryllade av trevliga människor i vår lägenehet




Kort sagt med bilder: en mycket röjig och skitrolig kväll!

<I helgen hammnade vi på en 80-tals fest. Vi låter bilderna säga sitt!  Från att var kaxig skit i grabbgänget till att jag långsamt inser att jag är en plutt som inte har något att säga till om/försvara mig med:)   

Min cykel förtjänar ett eget inlägg! Jag får aldrig tråkigt när jag umgås med min cykel. Vi har känt varandra i snart två år. Jag köpte Bettan för 400kr inkl korg och lås av en gubbe som hade som hobby att fixa cyklar. De första året vi kände varandra var ganska anonyma, eftersom bettan uppenbarligen är lite blyg. Nu har bettan äntligen börjat ta för sig mer i vårat förhållande! Sedan i vintras har hon underhållit mig med upprepade punkteringar. Jag har ängnat många timmar åt att plåstra om henne och för att visa min uppskattning har jag denna vår köpt hela 6st helt nya slangar, ett lagnings-kit en korg(den gamla blev överkörd av en traktor) och 2st nya däck.

Detta har bettan uppskattat ill fullo, fast hon fortsätter ändå att spela mig ett spratt med punkteringar då och då. Jag har dock på senaste tiden känt att Bettan tar lite mer än vad hon ger, så jag pratade allvar med henne. Genom att sno en hel gammal cykel så tänkte jag att Bettan skulle få helt nya hjul och då kanske äntligen sluta spela mig dessa spratt. Så jag snodde en olåst ful sak och monterade på däcken på Bettan. Det fungerade jättebra förutom att däcken var gjorda för en cykel med växlar så Bettan(som inte har några) bestämde sig för att det skulle bara vara treans växel. Det blev tokjobbigt att cykla då!

Jag bytte slutligen tillbaka till Bettans gamla däck och nu äntligen känner jag att vi har ett jämlikt vänskapsförhållande! Nu har Bettan slutat ge mig spontanpunka hela tiden, nu har jag istället fått pyspunka och det är mycket lättare att leva med! Dessutom har Bettan börjat sjunga för mig när vi cyklar. Det gör att jag blir helt skrattgalen varenda gång jag cyklar eftersom hon låter så roligt. Alla glor på oss eftersom hon har en så dålig sångröst. först lät hon som en utsvulten fågelunge som hade hakat upp sig i samma tonläge men nu har hon avancerat och lagt till en stämma till. denna stämma låter som en blandning av ett ånglok och en häst som galopperar på asfalten. Jag och röda Bettan har aldrig tråkigt tillsammans.

Jag älskar min cykel.

Obs! Cykeln på bilden har inget med bettan att göra. Dock är de i samma skick.

Mitt bloggande har mer eller mindre varit nedlagt den senaste tiden. Den största anledningen är att jag har vari piss less på min blogg och mitt sätt att skriva den. Jag har suttit och knåpat på en ny blogg på blogspot i helgen. Jag vill starta om på en helt ny kula för att skriva på ett helt annat sätt. Jag sitter alldeles för ofta och snavar på mina egna foruleringar vilket i slutändan flera gånger har resulterat i att jag har raderat flera inlägg utan att publicera dem den senaste tiden. här skulle nystartas. Men efter att skapat mitt nya koncept insåg jag att borta bra men hemma bäst och plötsligt längtade jag hem till blogg.se. Mina gamla inlägg för vara kvar eftersom det alltid kommer vara en del av mig. från och med nu blir det:

• ny design
• ny header. Áfram með smjörið!- en isländsk fras som ordagrant betyder fortsätt med smöret men används ofta när arbetssrasten är slut och man ska fortsätta jobba som typ "keep on working". det är ju precis det jag ska göra!
• korta inlägg, så jag kan uppdatera oftare
• mer vardagssnack, tidigare har de varit inlägg i stil med jorden-går-under-imogon nu bler det mer tråkig vardag
• inga inbäddade djupa trassliga formuleringar där det som jag vill säga är inbäddat av 700 andra ord, mer ärligt helt enkelt
• fler bilder, sånt är alltid ballt!
• mer pepp!

Enkelt och avskalat helt enkelt! Mer fokus på livets goda.

här har vi en karl som vet hur livet ska se ut: föda och fortplantning. Gärna samtidigt
http://www.youtube.com/watch?v=wrqBoxPi70Q&feature=related



Shake som big fat ass baby!