Välkommen till världen!
Med inspiration av Emilie är det nu dags att blotta mitt privatliv likt Carolina Gynning i Se&Hör. men som denn nucka jag är finns det inget direkt smaskigt att tillkännage.
Det finns mängder att skriva. Vatten rinner ständigt i bäcken. Därför börjar jag där jag står NU. En skildring av mitt liv som det ser ut i just för stunden. För alla mina vänner som sitter långt härifrån och känner och har levt med Sandra blir det svårt att föja med. Det blir som att läsa en bok som det fattas 50 sidor i. Plötsligt är du i slutet, där det är lyckligt. Men nu är inte det här slutet alls.....men det är lyckligt! Jag har inte skrivit ner mitt liv på tangenter sen jag kom från island och mycket vatten har passerat sen dess. Mycket har hänt i självaste maskineriet som för många av er kommer vara ett hål och ett frågetecken. Men så får det vara. Vissa saker är för svåra att säga och skriva.
Så min dag idag:
För sov mig som vanligt (vadå som vanligt tänker ni som kände morgonpigg illersandra. those days are gone=)) och fick typ kuta till Universitetet. Kom i tid men upptäckte till min stora förskräckelse att jag läst fel på schemat IGEN!!! vi började först en timma senare. Mutter.
Efter en vidrigt tråkig föreläsning som i princip kan ses som en dyrkan till världens bananflugor fick jag springa till bussen som jag naturligtvis håll på att missa. Tack MiCA för att du har lärt mig att missa bussar *morr*! Men vart gick bussen? Jo till stallet såklart! Där min Sindri står. Sindri som är mitt fyrljus som hjälper mig att hitta när mörkret försöker hinna ikapp mig. Han är ett bra fyrljus! Vi lärde känna varandra i en kritisk tidpunkt av livet. Jag var helt nollställd, så rensad man kan vara från livets skit och han hade aldrig haft kontakt med en människa innan. Det har gjort att vårat band är starkare än vad jag någonsin trodde var möjligt. Han tror att jag är hans ledare, han lyder min minsta vink.... men i själva verket leder han mig rakt in i en framtid jag inte längre är rädd för.
Djupa tankar en enkel dag som denna. Men jag är mycket mer primitiv än så. Jag vill ju inte ge intryck att jag är en slags överlycklig halvhög kvinna i bastkjol. Jag fiser och kollar på dåliga program på TV:n som alla andra. Så nu vet ni vart ni har mig gott folk!
Jag är precis som jag alltid har varit (knäpp, småvidrig, vulgär, pratglad, galen, snabb, virrig och kleptomanisk)
bara i en ny upplaga:
Sassan limited edition 2008 *exlusive for you with a touch of horseshit*
Det finns mängder att skriva. Vatten rinner ständigt i bäcken. Därför börjar jag där jag står NU. En skildring av mitt liv som det ser ut i just för stunden. För alla mina vänner som sitter långt härifrån och känner och har levt med Sandra blir det svårt att föja med. Det blir som att läsa en bok som det fattas 50 sidor i. Plötsligt är du i slutet, där det är lyckligt. Men nu är inte det här slutet alls.....men det är lyckligt! Jag har inte skrivit ner mitt liv på tangenter sen jag kom från island och mycket vatten har passerat sen dess. Mycket har hänt i självaste maskineriet som för många av er kommer vara ett hål och ett frågetecken. Men så får det vara. Vissa saker är för svåra att säga och skriva.
Så min dag idag:
För sov mig som vanligt (vadå som vanligt tänker ni som kände morgonpigg illersandra. those days are gone=)) och fick typ kuta till Universitetet. Kom i tid men upptäckte till min stora förskräckelse att jag läst fel på schemat IGEN!!! vi började först en timma senare. Mutter.
Efter en vidrigt tråkig föreläsning som i princip kan ses som en dyrkan till världens bananflugor fick jag springa till bussen som jag naturligtvis håll på att missa. Tack MiCA för att du har lärt mig att missa bussar *morr*! Men vart gick bussen? Jo till stallet såklart! Där min Sindri står. Sindri som är mitt fyrljus som hjälper mig att hitta när mörkret försöker hinna ikapp mig. Han är ett bra fyrljus! Vi lärde känna varandra i en kritisk tidpunkt av livet. Jag var helt nollställd, så rensad man kan vara från livets skit och han hade aldrig haft kontakt med en människa innan. Det har gjort att vårat band är starkare än vad jag någonsin trodde var möjligt. Han tror att jag är hans ledare, han lyder min minsta vink.... men i själva verket leder han mig rakt in i en framtid jag inte längre är rädd för.
Djupa tankar en enkel dag som denna. Men jag är mycket mer primitiv än så. Jag vill ju inte ge intryck att jag är en slags överlycklig halvhög kvinna i bastkjol. Jag fiser och kollar på dåliga program på TV:n som alla andra. Så nu vet ni vart ni har mig gott folk!
Jag är precis som jag alltid har varit (knäpp, småvidrig, vulgär, pratglad, galen, snabb, virrig och kleptomanisk)
bara i en ny upplaga:
Sassan limited edition 2008 *exlusive for you with a touch of horseshit*
Kommentarer
Postat av: moberg
heej sandra! men åh, en blogg med sandra- vad underbart! ja herregud vad är det som händer med världen.. ja det enda jag känner är att jag saknar dig... ! Både i FIF o hemma på Gullvivevägen. Men jag tänker på dig titt som tätt. Ska följa din blogg! kram
Postat av: Mirjam
är det fif mössan jag ser sticka fram+ ;-) Du verkar ha det bra, det är bra! hoppas vi ses snart
Postat av: mica
Varsågod, ett av mina mål i livet är nu uppfyllt;)
Postat av: sanna
fif mössan :P
Postat av: Panneli
Haha sandra nu har jag allt kommenterat en del =P
du har alltså inga undanflykter mer!
haha jag är knäpp jag vet XP
Trackback
