2008- årskrönika
Tolvslaget speglar nog året ganska bra. Det har varit ett år fyllt av prövningar, den ena svårare än den andra. Men som jag återupprepar för mig själv, det som inte dödar- det härdar. Och det kan bara bli bättre!
Sindri, mitt hopp och mitt lufthål höll mig sysselsatt tusenfalt hela våren. Den fula ankungen blev en svan. jag kokade soppa på en spik. Jag lärde mig massor men förstod också att han var en mycket krävande kuse.
Med vårens ljus kom också en spira av- ja vad tusan var det en spira av? Det som föddes begravdes lika fort. Men var det verkligen smart att begrava det levande? Du kommer alltid undra. Det vi gjorde och förstörde kommer vi få ånga resten av våra liv. Blev fetsmackad rakt i fejan några gånger och var för långsam för att smacka tillbaka.
Sommaren kom. Jag och min vackra springare red över alla ängar till världens ände och långsamt började jag fatta att Sindri aldrig skulle kunna tölta. Ett svårt beslut skulle tas. Sälja eller inte? Efter allt jag lärt denna häst, skulle jag bara ge upp? Efter tusen timmar av tankar och råd från proffs på området bestämde jag mig: min vän ska få gå vidare. Med beslutet dog något.
Två veckor på Island blev sommarens höljdpunkt och årets största enegikälla. Mitt batteri.
I slutet av Augusti tog jag mitt pick och pack och drog upp till Ume. Att bo kvar på gården utan att ha hästen där blev en plåga. Jag har aldrig vantrivs så mycket i mitt eget hem som jag har gjort i höstas. Varje dag åkte jag hem till ett hem jag avskydde. Hösten blev således mörk och ensam. Inte att förglömma en mystisk touch av tabasco som dock ökade spännigen då o då.
Beslutet att skjuta upp ett framtida hästköp gjorde att jag klättrade på väggarna. Hästeriet läggs på is och jag blev något stympad!
Vintern kom och jag bestämde mig för att flytta till stan. Så jag tog mitt pick o pack och movade in till sjuksköterskorna på nydalahöjd i december. Lämnade hästgården för ett riktigt studentliv?
När jag raglade in över tröskeln på Gullvivevägen 7 var det på tiden. Efter ett omruskande med kära gamla vänner och en älskad familj kommer man ihåg vad som verkligen betyder något.
Slutet av ett år blir till början på ett nytt.
2009 ska rocka! Och det ska JAG se till.
snart där
Fram tills dess? Ja, jag ska ta mitt pick och pack och flytta in till Kristin och Caroline på nydalahöjd. Mitt liv ryms i fem flyttkartonger och några sopsäckar. På torsdag ska jag försöka gräva djupt i min bomullsbekladda hjärna och leta efter lite kanskap om det isländska språket. Tenta i isländska.
Sen ska jag gå runt och le ett stort leende för att jag fortfarande kan springa.
Snart är det jul...
Tomtenissen, (Författare okänd)
Midvinternattens sköld är hård,
tio små nissar i djupsnön går.
Rävsax under täcke vitt,
knipsar nisse av på mitt.
Livsandarna för honom tryter;
snart han i eget blod flyter.
Nio små nissar i midnattstimma,
vandrar fram i månskensstrimma.
Uggla hoar från sitt näste,
istapp lossnar från sitt fäste.
Nisse spetsas utav tappen,
tomte ligger död på trappen.
På trappan står gröten och ångar,
åtta nissars intresse den djävulskt fångar.
Med stigande hunger de fatet nalkar;
En stackars nisse på kanten halkar.
Han kämpar, han sliter, han svettar sig blöt.
Men sjunker likväl i kvicksandsgröt.
Många springor stugan har,
genom dessa sju nissar sig tar.
Katten som bakom dörren ruva
slukar nisse med hull och luva.
Rester från tomteland,
suger kisse bort från tand.
Sex små nissar mot bordet ila,
och snabbt uppför bordsbenen de kila.
När sista tomten uppför kanten hasar,
han tappar taget och nedåt kasar.
Faller nedåt likt ett lod,
mattan färgas röd av tomteblod.
Fem små tomtar nu i iver,
springer kvickt ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rakt på knivens egg.
Lilla nissen, stackars saten,
rinner ut bland sillsalaten.
Fyra små nissar har festat på sill,
nu de släcka törsten vill.
Mot glöggen de springa i samlad tropp,
och tar för sig av drycken i varsin kopp.
Ner faller nisse i glögghett hav,
likt en skållad mandel hans skinn faller av.
Tre små nissar kring sig tittar,
då en smällkaramell de hittar.
Ned på den en av dem hoppar,
men för det, den ej stoppar - - -
I tak, på golv, i gardin med frans,
finns nu nisses hjärnsubstans.
Två små nissar sig i granen svingar,
bland ljus och änglavingar.
En tomte sig för nära våga
- snart han står i ljusan låga!
Doftar likt en vidbränd stek,
ångrar då sin ystra lek.
Husbonn stiger upp i natten,
för att gå och kasta vatten.
Under husbonns tunga toffla,
nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var.
Inte en jävla tomte finns kvar.
Skaletplaneten 2008- pissa aldrig på ett bastuaggregat
Det går inte sammanfatta helgen på något annat sätt än med bilder:
Verner och jag....pepp till tusen
Survivalkit skalet 2008?? Mintu, kondom, snus, och ett älghorn fixar tydligen kvällen=)
Två av stugans brudar shakear loss. notera tiden, 11.00 lördag morgon.
Verner och Sören redo för afterski tema Älgjakt.
Jag har fixat ragg....
För att undvika pinsamheter fanns en skylt som kunde andvändas vid nödsituationer. lotta och angelina övar.
VHelgens mest använda assesoar: älghornet.
Siamesiska tvillingar forever...
Sjuk.
Vi har monstertenta på onsdag och därför var hela helgen vigd åt att läsa in, läsa in, läsa in och läsa in. Sen skulle det pluggas lite också. Men det blir ju aldrig riktig som jag tänkt mig för plötsligt däckade jag i någon skum tropisk virussjukdom som ledde till att jag från lördag eftermiddag tills nu, måndag kväll legat däckad i sängen. Och gott folk, vi talar inte om någon lätt smärta i halsen utan här talar vi om dyngsvettigt hår klistat i ansiktet, feberskakningar och svår trötthet. Jag tyckte dessutom sjukt synd om mig själv! Det rubbade alla plugg planer och nu när jag piggnat till så pass att jag orkar lyfta luntan med papper jag ska plugga in så inser jag låååååångsamt att detta, kära sandra, det går INTE. Det är to much. Det skulle gå fortare att plugga in bibeln.
JAg önskar att jag var en av dem som faktiskt fick lite gratis när jag pluggade, men banne mig INTE! njet baborska! Här ska då slitas och tänkas tills det blöder i hårbottnen och mina ögon rullar runt i sina hålor.
Nä fuck det här! tur att min älsklig Verner snart kommer upp och shoppar loss med mig!
Inte ett inlägg utan en bild=) Här råkade jag köra lite i diket med hästen......
passion
Nu kommer en del hästsnack. Ni som inte orkar läsa orkar heller inte känna mig på riktigt. Jag har tagit det stora beslutet att sälja Sindri. han sitter nu ute på annons. Det var ett av de tuffaste i mitt liv, då man helt omöjligt kan vara helt oberörd när man säljer en som står en så nära hjärtat. Jag har lärt honom ALLT han kan, och han har lärt mig nästan lika mycket. Jag är övertygad om att jag inte kommer få ett band till någon annan häst på samma sätt som de vi hade. Men nån stans där tog det stopp. Jag började tänka "proffisionellt". Han kan inte ta mig dit jag vill i ridningen. Vi passar inte tilsammans. Punkt slut. Jag har kommit över den tiden i livet då jag var nöjd med gullande, borstande och mockande. Jag kan inte ha en häst bara för att det är mysigt, hade jag velat det hade jag kunna låna en häst eller köpa en outbildad travare. Det måste tillföra mig något, då så mycket tid och pengar läggs ner i ändamålet. mår jag dåligt varje gång jag kliver ur sadeln för att jag inte lyckas åstadkomma det jag vill åstadkomma så är det inte värt det. enkel matematik.
tro inte att hästarna läggs ner för bövelen. Jag kommer bara lugna mig med ett nytt hästköp tills jag hittat den rätta igen. Den som passar mig. Planerna nu ligger i att hitta alternativa vägar att lära å nå toppen, på bästa sätt. Att rida massa olika hästar är ett av dem. De fyra närmaste månaderna kommer de att bestå i att träna ett blivande toppsto som ska avelsvisas i vår. Jag kommer lära mig massor på vägen, det ska bli spännande.
Att vrida till sin vardag så mycket som jag har gjort sen i sommras får verkligen konsekvenser! från att rida 5dagar i veckan o viga den mesta lediga tiden till detta, gör att jag nu sitter här med en tomhet. Förmodligen en nyttig sådan för plötsligt sitter man och funderar på livsfrågor som varför regn är blött och varför fiskpinnar är godar än pölsa. I större delen av mitt liv har jag haft något som upptagit större delen av mitt liv och mina tankar. Uppbunden av något. Kanske kallas det att vara passionerad? Att viga sitt liv till något. Att brinna för något. Eller är det att vara allmänt besatt? Det finns massor av människor som springer runt och bara lever, utan att brinna. Jag är inte en av dem.
Här kommer några bilder från våra fina stunder tillsammans. Det är när man tittar på dessa som man tvivlar på sina beslut. Men det här är början på något nytt. Något ännu bättre. För båda två.
Vilken smak väljer du?
En liten hemresa är inplanerad inom snar framtid. När är dock osäkert pga av alla problem det har varit med Sindris träning därhemma. För jag kanske ska göra det officiellt nu: Jag kanske inte har en häst så länge till.
Tanken är skrämmande då jag är en människa som är så van att bygga mitt liv runt någonting. Jag behöver ha något som jag MÅSTE göra, annars mår jag konstigt. Som nu. Jag behöver tvingas ut i ur och skur. Bäst är det när det spöregnar, är skitkallt eller jag är jättetrött och verkligen inte vill ut och träna hästskrället. När jag är klar då och inser att både hästen och jag har varit duktiga, först då är det värt det. livet blir spännande och hårt i en bra kombination.
Innebandyn hade exakt samma effekt. Jag var tvungen att gå på träningarna. Fast jag ibland inte ville. Sen när "the feeeling" kom då var det som sagt värt allt slit.
Nu las ju innebandyn ner för att jag satsade på hästarna. Skulle jag sälja Sindri skulle jag stå utan den där extrakryddan. Naturligtvis skulle jag börja leta en ny häst, men tanken slår mig såklart alltid. Är det värt det? Jag lägger otroligt många timmar och så mycket pengar på något, då vill man känna att det är värt det. det har varit värt det med Sindri, jag har lärt mig så mycket. Men vill jag hoppa på karusellen igen? jag skulle kunna flytta in till stan, och lugna mig med hästarna tills jag har tid, lust och råd.
Så jag står här i en smärre identitetskris. Satsa allt? eller inget.
Det hela känns lite som om jag väljer mellan naturell yoghurt (sälja och lugna ner mig med hästeriet ett tag) eller jorgubbsyogurt (sälja och köpa en ny).
Med naturell yoghurt blir det liksom inga överasskningar. den är tråkig och tam, men man blir inte obehagligt överrasskad eller besviken.
Med jordgubbsyoghurt blir det lite mer spännande och varierat. Ibland får man en slät sked men ibland får man en god jordgubbsbit. Men ibland är jordgubbsbitarna obehagliga, klumpiga och smakar ruttet.
fjortislista
da car!
Jag har trist (fel. jag pluggar) och ctrl c:ar hennes senaste blogg inlägg. Men jag tror jag ändrar hennes svar....de överensstämmer inte riktigt med mina=)
Sandra in på huden.
Favorit
Rum hemma: räknas stallet som ett rum? Om inte....toan=)
Typ av musik: det går i perioder.
Månad: april, maj
Mat: fisk i alla former men mest i själva orginalfodralet
Dryck: kolsyrat vatten
Godis: just nu är jag inne på lakrits och sodapops
Tidning: Islandshästen
Film: Ice age 1 och 2!
SENASTE:
Film du såg..
..på BIO: Batman
..på DVD: Daghemmet, såg den för andra gången idag då jag missade o kolla på själva filmen sist=)
..på TV: man kollar inte på film på tv. det är reklam
Låt du hörde: yes- coldplay
Mat du åt: pasta m skinksås
Dryck du drack: kaffe
Resa du gjorde: från umeå til långviksvallen....nyss
Gången du grät: i lördags över kukhästen
Gången du skrattade: när Verner ringde nyss
Telefonsamtalet du fick: Verner
Förälskelsen: Sindri!
SENASTE PERSON SOM:
Sov i din säng: i min "nya" 80cms tältsäng får bara jag plats=)
Såg dig gråta: Hmm....mamma
Fick dig att gråta: Bajskorvsskallen som aldrig mer är värd en tår.
Fick dig att skratta: Veronica. Skrattmaskinen
Du gick på bio med: Johan=)
Du gick på stan med: anneli
Ringde dig: Veronica. Hallå det där har jag svarat på!
Skickade ett sms till dig: Emilie
Du delade en drink med: Anneli
Skällde på dig: mamma...
DE SENASTE 24 TIMMARNA, HAR DU:
Gråtit? nej
Skrattat? ja
Sjungit? När man är själv i bilen skriker man ut sina skills
Köpt någonting? glass
Sagt "Jag älskar dig"? nej
Träffat någon ny person? nej, inte direkt
Saknat någon? ja
Kramat någon? nej
Kysst någon? nej
Ätit? ja
RELATIONSFRÅGOR:
Har du nånsin varit kär i någon du inte kunnat få? men 100gånger
Vill du gifta dig? vilken med två xkromosomer vill inte det?
Vill du ha barn? vem vet
Vem var din första bästa kompis? Emilie
Vem var din första förälskelse? Kristoffer Gustafsson. jag var fem=)
Har du någonsin sagt "jag älskar dig?" ja
Har du någonsin sagt "jag älskar dig" och menat det? ja
Vem kan du säga att du har bäst relation med? Veronica
EXTRA STUFF:
Är du ensam just nu? ja
Vad är du mest rädd för? att inte vara lycklig
Vem/Vad hatar du verkligen? bananer och christer sjögren
Kör du bil? japp
Dricker du? när tillfälle ges
Tar du droger? nej
Har du ett jobb? japp. i stallet
Är du ett hälsofreak? en gång var jag det, men det var långt innan jag lagade min egna mat=)
Gillar du att ha folk omkring dig? både och, det beror nog en hel del på
Vilka låtar fastnar ofta i ditt huvud? de sämsta
Har du någonsin drömt något helt galet och så har det hänt dig nästa dag? jag har drömt sanndröm, ja
Steriotypisassan
sa: sandra kom hit. du måste komma på rettin, det blir askul(fårinsamlingen, the big partytime!). Jag frågade artigt när den var och hon sa: på lördag, Boka in flyget på torsag. Typiskt islänningar att ha framförhållning...=)
Tror ni inte på faan att det var jag som satt och kikade biljetter sen? en unik övertalningsförmåga i kombination med att det var ÖN som lockade. Men de kostade 5000kr och lägger man på tåg på det så har vi förbrukat hela studiebidraget typ...
I helgen blev det en del vilt festande... och en del bakistid. Men att vara bakis har tagits till helt nya dimensioner, det behöver uppenbarligen inte vara så förfärligt. Ta åt dig...=).Tror att denna helgen blir lite lugnare, fast å andra sidan lovade jag mig själv att jag skulle vara mer social detta året. Jag vill bara vara hemma o mysa liiite här ute på vischan dock, har varit en del rännande på senaste tiden. Tack fula röda audi för att du finns! Malin och Kaare kommer ju dessutom hit i helgen och ska ha kuser. Då kommer Sindri få sin dom. Mer om det senare, detta råkar vara min allför svaga punkt just nu. Vill inte alls tänka på hur det här kommer att sluta. Det ser inte allt för ljust ut.
Nu har vi seriöst börjat hugga i sten på skolan. Jag tycker ju precis som allt annat skogsmulligt vi håller på med att det är kul. Dagens övning ledde till at jag sprang runt och kikade på stenar.....i asfalten på vägen hem=). Jag är glad att jag gillar det jag gör=). Har tom pluggat idag.
Bristen på intressant hästmaterial på gården har lett till att mina vanliga sysslor som att rida VARJE dag helt har bytts ut. Eftersom jag är lite av en överaktiv bordercollie som blir knäpp av att inte sysselsättas (biter på skor, pissar på golvert, går runt i cirklar....osv) så har jag blivit illa tvungen att hitta nya sätt att tömma hjärnan på. I sådana här stunder saknar jag innebandyn sjukt mycket--->ge mig en boll att jaga. De nya sätten innefattar bla att springa (kors i taket). Det tar emot nåt otroligt, mest psykist (himla islänningar som bankat in i mitt huvud att måste man sysselsätta sig med så meningslösa saker som att gå och springa har man ALLDELES för lite jobb). Vi får dock se hur länge mina benhinnor håller innnan de säger "fuck you, du kan gå och bli fet och steriotopiserad".
Nä nu måste jag sluta att vara klämkäck och göra nuckiga saker som att plugga och springa.
Här ska glos på tv o fisas.
So long!
Går det inte bra med min älskade Sindri blir jag ett sånt här EMO.
kveikja startarinn!
In sweden we call it PUNKTFORM:
- Underbara vackra Sindri spenderade sin allra första sommar i Sverige. Vi kom i sommras in i en ny utbildningsfas och har bråkat med varandra som ett gaggigt gammalt skilsmässopar. Tölten står nu på farstun och fryser och vill in.
- Veronica aka. högrabenet och jag inledde en "verner o sassan"-sommar. Det blev många kvällar vid verrans köksbord filosoferande över big problems. Allt var som förr men i ny tappning. Vi mognare, problemen djupare, känslorna större. Höjdpunkten var när vi tog vågra hästar, packade ryggsäcken full med systembolagets guld och gav oss ut i skogen för att förfesta till häst. Du som alldrig varit full i sadeln- try it!!!
- Jag utmanade ödet genom att bo hemma och uppleva flashbacks från året efter studenten. Man blir självmordbenägen bara av att komma ihåg...
- de vita pillren kastades i papperskorgen en gång för alla. jag är frisk.
- På en sten i en ström utmanades ödet. Det ledde till smärtsamma följder. Något avslutades och något föddes. Jag tog ett beslut, som aldrig kommer att ändras. Nya tider nu.
- Tangentbordet hemma på gullvivevägen löpte amok och blev storproducerande. Det blev många, långa kvällar där ensamheten som lätt uppkommer hemma i hålan botades av skratt, by me men med tillhörande producent. Plötsligt blev jag varm.
- Ön i mitt hjärta besöktes. Det var hästar, öl och kärlek. Med hem tog jag en tiolitershink med tårar. Jag föddes på den där ön.
- Jag kuggade min första tenta, ever. Aldrig har jag varit så glad över en sån konstig sak. för tre år sen hade det varit annat. Nu skrev jag om den och klampade vidare.
- Gamla syften kom tillbaka. Sådana som runnit bort i vårens smärta och förvirrning. Rinner bort med regnet nu.
- Viktigaste punkten. Stordåd skedde bakom hjärnbalken de otalaiga timmar jag bara låg i gräset på en äng, med Sindri löst betande runt mig. Jag har rak rygg igen.
Nära mitt hjärta
Tillbaka till Island
Det regnar ute. Och blåser. Huga. Jag råkade dessutom somna vid halv sju, vaknade nyss. Då lär jag ju kunna sova i natt.
Ett litet glädjeämne är att jag bokat min resa till island! Två veckor blir det. Ena veckan rider vi från södra island till norra, rakt över ön och den andra veckan rider vi hem igen. Urklipp från hemsidan om turen:
Res tillbaka i tiden och rid längs den historiska Kjölurrutten. Så har islänningar gjort i århundraden, på väg till det stora sommaralltinget i Thingvellir, som grundades år 930. På turen besöker vi denna historiska plats, som sedermera blivit nationalpark. Platsen är känd för sin skönhet och för att den ligger mitt på den Mittatlantiska ryggen, där kontinentalplattorna glider isär. Vi besöker det berömda området med varma källor vid Geysir och beundrar det majestätiska vattenfallet Gullfoss, innan vi lämnar civilisationen för den karga vildmarken i inlandet.
På resan från söder mot norr eller vice versa – rakt igenom hjärtat av Island – kommer vi att befinna oss i avlägset belägna ökenlika områden, omgivna av enorma glaciärer, som plötsligt övergår i vidsträckta gröna ängar där endast unghästar och får rör sig fritt under sommaren. Våra värdar Hjalti och Åsa leder oss förbi utslocknade vulkaner och glaciärsjöar och över brusande glaciärälvar.
När man rider upp på höglandet övergår sydlandets gröna ängar i ofruktsamma sandöknar i närheten av de mäktiga glaciärerna Langjökull och Hofsjökull. Skyddade, gröna dalgångar kommer som en överraskning i detta karga landskap. Vi känner oss som ett med Islands historiska förflutna då vi följer samma väg som människor gjort ända sedan de första bosättarna kom till ön.
Inkvartering på denna tur sker i rustika fjällstugor mitt i Islands otämjda natur. Vid Hveravellir, ett geotermiskt område på höglandet, kan vi koppla av med ett långt, varmt bad i midnattssolen! Om du vill se så mycket som möjligt av det isländska höglandet, kan denna tur vara det perfekta valet för dig.
Dock är det ju meningen att jag ska "jobba", dvs hjälpa till med turister och hästar men jag räknar det inte som ett jobb utan som en oförglömlig upplevelse.
Vårutflykt
Omtenta
Det blev ingen hemfärd heller, jag ska ju jobba i helgen och dessutom har ju Malin tränat Sindri i veckan så vi måste ju smida medan järnet är varmt. Lite synd för jag längtar efter att träffa alla som betyder något där hemma. Men sommaren är ju snart här och då kommer ju jag och Sindri hem.
Jag önskar verkligen att det fanns torrfoder för människor. Typ som hundmat. Det innehöll alla näringsämnen och sådär. Jag HATAR att laga mat till mig själv. I onsdagskväll tyckte jag att jag gjorde veckans gärning och lagade spagetti och en jättesats med skinksås. Dock har jag ätit det till lunch och middag sen dess och jag är helt övertygad om att det inte innehåller allt jag behöver. Jag kommer få sjörbjugg. Så torrfoder till folket tack! eller skicka hit en polack som kan laga mat åt mig. Det värsta är ju som sagt att jag inte tröttnar på att äta samma sak dag ut och dag in. jag skulle seriölst kunna leva på spagetti och skinksås i ett år till.
Nä nu ska jag väl plugga lite till....så jag inte behöver plugga så himla mycket till omtentan......
10 sanningar....
Vet ni om att:
1. när jag är ensam gillar jag varken att se på film, lyssna på musik eller kolla på tv.
2. jag har OTROLIGT svårt att koncentrera mig... spelar nog ingen roll vad jag gör
3. jag gillar att läsa barnböcker i smyg
4. jag har spytt bakom en gardin utan att berätta det efteråt
5. jag ofta vet vad ni tänker långt innan ni fattar det
6. jag har en stark självkännedom... men svårt att hantera det
7. jag hatar att veta hur mycket/lite pengar jag har kvar på kortet. Vill inte veta alls.
8. jag längtar tills jag ska skaffa får
9. jag hatar innerst inne gröt men säger att jag gillar det till vissa och äter det ändå till frukost
10. jag saknar dig mer än jag trodde att jag skulle göra...
Vårtecken
Hrafntinna har fått en litet vackert stoföl! Gårdens första. Ett sant vårtecken.
Sindri har börjat fälla vinterpälsen----> vårtecken
Ett annat häftigt vårtecken är ormen som jag hittade när jag var ute och red. Den låg fortfarande i dvala. den var helt nedfrysen i snön och först trodde jag att den var död. Men så kände jag på den med en pinne och den levde. stor var den också för att vara snok. Bildbevis:
Idag såg jag dessutom vårens första snödroppar och även en krokus:
det finns hopp om livet! Våren är här!
uppför backen
Jag har bestämt mig för att springa i stora steg uppför den här backen.
pirater.....
sittning
Det enda som spoilerade min dag var att jag såg fram emot att sjunka ner i soffan framför så ska det låta. Men vad uppenbarar sig i det ena laget?? Jo Christer Sjögren. Tyvärr är jag så svårt allergisk mot han att jag stängde av TV.n innan äcklet öppnade munnen.
Imorgon är det insparks sittning på stipendiegräng! Ska bli kul att fuldricka lite punch och sjunga. Det är pirat tema så det lär bli lite rom också. Mica undrade vad en sittning var och jag hade inte riktigt ett bra svar men här kommer ett urklipp från Wiki:
Sittning
Wikipedia
En sittning är en måltid som genomförs vid ett visst tillfälle. I restaurangsammanhang (särskilt på färjor och restaurangvagnar) talar man om olika sittningar, eftersom flera tillfällen krävs under kvällen/dagen för att alla gäster ska få plats.
Studentsittningar [redigera]
Sittning är i studentsammanhang en middag som intas på kårhus, nationer, sektioner, studentkorridoren eller annan passande plats. Vad som ingår eller hur många rätter det skall vara varierar från sittning till sittning, men vanligtvis ingår alkohol (öl, vin eller snaps). Förutom mat och dryck så kan även klädseln variera på olika sittningar. Det förekommer allt från fracksittningar till sittningar där klädseln är helt valfri, liksom olika teman som gästerna förutsätts anpassa sin klädsel till.
Sittningar innefattar en hel del sång. Många sittningar har en relativt tjock sångbok med studentikosa sånger (se även studentikosa sånger).
Sittning förkortas ofta sits eller sitz (studentikos stavning).
Ni som inte pluggar än har med andr ord något att se fram emot!
emobarnet bloggar
Men vad beror det på? I ett helt år har jag kutat i nedförsbacke. Jag har varit i andra andningen och inte haft någon mjölksyra. Jag har byggt ett nytt liv här uppe, och kanske därför är det jobbigt just nu. Ingen i det nya livet har träffat någon annan än en levnadsglad och självsäker människa. Ingen här känner Sandra på riktigt. Jag har vetat att dagen kommer då det blir en uppförsbacke kommer. Det var bara en tidsfråga om när. allt har gått så smidigt och lätt. ett bakslag hör tyvärr till processen. Jag skriver nu inte att det har kommit en uppförsbacke, det har det inte. Jag springer mer på lodrätt underlag med lite bucklor. Men något som inte funntis i mitt liv i tidigare, som jag har väntat och längtat efter skrämmer just nu skiten ur mig. Plötsligt inser jag tydligt som bara den, att delar av mig inte har hängt med i processen. Det är en otroligt jobbig insikt. Det som jag är mest rädd för är att det här inte går vägen. Eftersom jag VET att jag kommer bli tvungen att gå igenom det här stadiet sen. Hur jag än bär mig åt så måste jag. Det är lika bra att få det överstökat på en gång.
Men tyvärr hänger det inte på mig.
Jag är livrädd.